.......................................... 213.1.2.1 Force majeure-klausuler .............................................................................................................................................................. 233.1.3 Vitesklausuler ......................................................................................................................................................................... 243.2. SKADESTÃNDSANSVARET I STANDARDAVTAL ................................................................................................................ 253.2.1 Beskrivning och analys av skadestÃ¥ndsansvaret i NLS 19.................................................................................... 264. MÃJLIGHETEN ATT KANALISERA SKADESTÃNDSANSVARET I EN HANDELSKEDJA ........ 304.1 SKADEVÃLLARENS ANSVAR I PRAXIS .................................................................................................................................. 304.1.1 NJA 1985 s. 641 ..................................................................................................................................................................... 304.1.2 NJA 2001 s. 309 ..................................................................................................................................................................... 314.1.3 NJA 2007 s. 758 ..................................................................................................................................................................... 324.1.4 Sammanfattande analys av de undersökta rättsfallen ............................................................................................ 344.2 ETT EXEMPEL Pà EN HANDELSKEDJA .................................................................................................................................. 354.2.1 C:s ansvar gentemot D................................................................................................

tiva begränsning innebär att ettspecifikt avtal bara gäller mellan tvÃ¥ parter, kan regleringen av felansvaret mellan de olikaavtalsparterna i en handelskedja se väldigt olika ut. För att kunna besvara frÃ¥gan om det ärmöjligt att kanalisera ansvaret i en handelskedja till den som vÃ¥llat skadan kommer jag i dettakapitel börja med att belysa nÃ¥gra exempel pÃ¥ om och hur önskemÃ¥let om att skadevÃ¥llaren skabetala har uttryckts i nÃ¥gra olika rättsfall pÃ¥ det köprättsliga omrÃ¥det. Efter presentationen avrespektive rättsfall görs en kort analys, därefter görs en sammanfattande analys avskadevÃ¥llarens ansvar i praxis. I kapitlets andra del kommer jag analysera ett exempel baseratpÃ¥ hur en handelskedja kan se ut i praktiken.4.1 SkadevÃ¥llarens ansvar i praxisSom nämnts ovan är praxis avseende 1990 Ã¥rs köplag av begränsad omfattning.218 Nedan harjag dock valt ut tre rättsfall som visar exempel pÃ¥ hur skadevÃ¥llarens ansvar har behandlats iHD.4.1.1 NJA 1985 s. 641ÃnskemÃ¥let om att skadevÃ¥llaren ska betala verkar inte ha varit en ny idà i propositionen till1990 Ã¥rs köplag. Ãven i äldre praxis har det getts uttryck för den tankegÃ¥ngen. I rättsfallet NJA1985 s. 641 behandlades skador pÃ¥ en bil som orsakats av förorenad bensin. Bilägaren väcktetalan mot bolaget som ägde bensinstationen där han hade tankat. Trots att den typen av skadasom uppstÃ¥tt, skada pÃ¥ nÃ¥got annat än den sÃ¥lda varan, normalt inte omfattas av de köprättsligaskadestÃ¥ndsreglerna fick bilisten ersättning för sina skador dÃ¥ uppgiften premium pÃ¥bensinpumpen bedömdes ha samma verkan som en garanti. Detta medförde skadestÃ¥ndsansvarför säljaren pÃ¥ kontraktsrättslig grund, även om föroreningen av bensinen enligt HD mÃ¥steorsakats av felaktigt handlande eller förbiseende som förekommit i tidigare försäljningsled.I domskälen framförde HD bland annat att köparen var konsument och att bolaget hade störremöjlighet än konsumenten

generella slutsatserav hur en domstol skulle ställa sig till önskemålet som framgår i förarbetena. Rättsfallen somundersökts visar dock att önskemålet som det ges uttryck för i köplagspropositionen om attskadevållaren ska betala har kommit till uttryck redan innan införandet av 1990 års köplag.Trots detta tolkar jag de undersökta rättsfallen som att det inte ha fått något större genomslag iköprättslig praxis. Något som däremot framgår av de rättsfall som undersökts är att detinomobligatoriska skadeståndsansvaret för fel vid kommersiell handel hänger nära ihop medfrågor om produktansvar, direktkrav och skadeståndsrätt. Min uppfattning är att det iblandverkar vara svårt att skilja dessa områden åt.Ett exempel på kopplingen mellan det inomobligatoriska skadeståndsansvaret för fel ochproduktansvaret är att en särskild garanti eller utfästelse kan vidga en säljares ansvar till attomfatta även skador på annat än den sålda varan. I NJA 1985 s. 641 ansågs en säljare varaskyldig att ersätta en köpare för skador på köparens bil som orsakats av felaktig bensin, trotsatt skador på annat än den sålda varan normalt sett inte ansågs omfattas heller av den gamlaköplagen. Fallet rörde visserligen skadeståndsansvar gentemot en konsument, och eftersom detär den gamla köplagen som var tillämplig i det här rättsfallet skulle det numera kunna varaobsolet. I rättsfallet NJA 2001 s. 309 uttalade dock HD att ansvar för produktskador kan kommai fråga även i näringsverksamhet, åtminstone om säljaren särskilt har utfäst frånvaron avskadebringande egenskaper. Enligt äldre praxis kunde säljare också ådra sig skadeståndsansvargenom så kallade tysta garantier. Tysta garantier innebär att säljaren ingett köparen enföreställning om att en viss vara är lämplig för ett särskilt ändamål eller säljarens uppträdandeansetts jämförligt med att utfästa vissa egenskaper. I NJA 2001 s. 309 menade HD att

varit förhindrad att avlämna en vara i avtalsenligt skick.231Huruvida B före avlämnandet kunde upptäcka felen i kugghjulen som levererades eller inte,spelar enligt förarbetena inte någon roll förutsatt att det hade varit möjligt för B att leverera en225Se KöpL 67 .Se KöpL 27 samt 40 .227KöpL 27 2 st.228Se Ramberg och Herre, Allmän köprätt, s. 220.229Prop 1988/89:76 s.44.230Prop 1988/89:76 s.136.231Se Ramberg och Ramberg, Köplagen: En kommentar, s. 378.22636annan felfri vara.232 B kommer alltså med största sannolikhet vara skyldig att ersätta C fördennes direkta förluster.Eftersom B:s ansvar är beroende av huruvida C:s skada definieras som direkt eller indirekt blirnästa fråga vilken typ av förlust C har drabbats av Som beskrivits ovan är det möjligt att denskada D drabbats av främst utgör en produktskada, vilken inte omfattas inte av köplagen. C:sskada består däremot av den ersättning som C tvingats utge till D. I NJA 1985 s. 641 uttaladeHD att En detaljist, som köpt en felaktig vara som orsakar produktskador för en konsument,lider en ren förmögenhetsskada, om han tvingas utge ersättning till konsumenten. D ärvisserligen näringsidkare och inte konsument, men samma sak verkar gälla i dessa fall.Skadeståndet en köpare kräver av sin säljare för ersättning som utgetts till köparen i nästa led,utgör nämligen enligt Ramberg och Herre inte ersättning för fysisk skada i det första ledet. Istället utgör den ersättning för förmögenhetsförlust på grund av avtalsbrott.233 C har alltså liditen förmögenhetsförlust på grund av avtalsbrott. Följaktligen blir frågan om det utgör en direkteller en indirekt förlustI köplagspropositionen anges att en parts avtalsbrott som leder till att avtalsbrott föreligger iflera led kan medföra att en köpares skadeståndsskyldighet gentemot sin köpare (det vill sägagentemot köparen i nästa led), utgör en ersättningsgill förlus

t möjligheterna för en avtalspart att fÃ¥ ersättning förfel vid kommersiell handel i flera led är pÃ¥ mÃ¥nga sätt begränsade. Detta eftersom det pÃ¥köprättens omrÃ¥de föreligger omfattande begränsningar av skadestÃ¥ndsansvaret. Vissabegränsningar föreligger i köplagen, och avtalsparter har därtill stora möjligheter att ytterligarebegränsa sitt skadestÃ¥ndsansvar genom avtal. Avtalsfriheten medför att friskrivningar i olikaformer är vanligt förekommande i köpeavtal, och regleringen av felansvar mellan de olikaavtalsparterna vid handel i flera led kan se olika ut i olika led. Ett enda avtal i kedjan kanförhindra kanaliseringen av skadestÃ¥ndsansvaret till det led varifrÃ¥n felet härstammar.Exempelvis förhindrar ansvarsbegränsningarna i det undersökta standardavtalet NLS 19 enkanalisering bakÃ¥t i handelskedjan. När det gäller praxis avseende önskemÃ¥let som uttrycks iköplagens förarbeten, om att skadevÃ¥llaren ska betala, sÃ¥ finns spÃ¥r av det i NJA 1985 s. 641.Detta tyder pÃ¥ att önskemÃ¥let förelÃ¥g även innan 1990 Ã¥rs köplag antogs. ÃnskemÃ¥let har dockinte fÃ¥tt nÃ¥gon större betydelse, utan ansvarsbegränsningar, (tysta) garantier och principen omavtalets subjektiva begränsning verkar väga tyngre i bedömningar av det köprättsligaskadestÃ¥ndsansvarets omfattning. Avtalsfriheten har alltsÃ¥ en mycket stor betydelse föromfattningen av det inomobligatoriska skadestÃ¥ndsansvaret vid kommersiell handel medmängdvaror av standardkaraktär i flera led. Resultatet av denna undersökning tyder därmed pÃ¥att det vid kommersiell handel med mängdvaror av standardkaraktär är oerhört svÃ¥rt attkanalisera skadestÃ¥ndsansvaret till det led i handelskedjan som orsakat felet.I uppsatsen framgÃ¥r det ocksÃ¥ att det finns en omfattande problematik i regleringen avskadestÃ¥ndsansvaret vid handel i flera led. I viss mÃ¥n är det svÃ¥rt att separera frÃ¥gan ominomkontraktuellt skadestÃ¥ndsansvar frÃ¥n frÃ¥gan om utomkontraktuellt s

uotes.https://www.brainyquote.com/quotes/elberthubbard139182 (Hämtad 2020-12-01)Cornell Law School. Force Majeure. https://www.law.cornell.edu/wex/forcemajeure(Hämtad 2020-10-20)Naturvårdsverket. Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten: Miljöbalkens regler omskyldigheter och ansvar för förorenade områden.https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5242-X.pdf (Hämtad 202011-09)Teknikföretagen. Informationsskrift avseende NLS 19.https://www.teknikforetagen.se/globalassets/medlemsportalen/standardavtal/produktleveranser/gratis/nls-19-informationsskrift.pdf (Hämtad 2020-11-10)50Teknikföretagen. Om oss. https://www.teknikforetagen.se/om-oss/ (Hämtad 2020-10-23)Walker Morris LLP. Will an Act of God offer a way out of a contracthttps://www.walkermorris.co.uk/publications/disputes-matter-spring-summer-2019/will-anact-of-god-offer-a-way-out-of-a-contract/ (Hämtad 2020-10-20)RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1979 s. 483NJA 1985 s. 641NJA 1993 s. 436NJA 1997 s. 44NJA 2001 s. 309NJA 2007 s. 758NJA 2010 s. 629NJA 2011 s. 600NJA 2014 s. 760NJA 2017 s. 9NJA 2017 s. 113NJA 2018 s. 834HovrättenGöta hovrätts dom den 20 december 2001 i mål T 229-0151